Anders, jag tycker Kielos ibland har skrivit bra ledare. När jag läste boken Våldtäkt och romantik och senare den här var jag överraskad över den låga kvaliteten.

Jag tycker att boken, precis som krönikan jag länkar till, är förvirrade.

Jag läste också den som en debattbok men är störd över hur många begrepp och hur historieskrivningen, den liberala, har missuppfattats. Det är min uppfattning att ens argumentation måste bygga på något solitt. Hennes beskrivningar av Adam Smith, Den osynliga handen, Tversky och Kahnemans forskning är felaktig/a. Hon har gjort om dem för att passa in i sina teorier. Att hon till exempel tror att det faktum att Adam Smiths mamma serverade sin son mat motsäger Smiths teorier om egenintresse är jättekonstigt.

Väldigt mycket är hämtat från amerikanska tänkare som skriver i New York Times tillexempel, väldigt lite eget, inget faktisk, faktamaterial. Jag nämner ju allt det där.

Det är klart att jag funderar över om jag var för hård, inte på grund av de andra recensionerna, utan för att man alltid gör det när man har varit hård. Men desto mer jag läser i boken desto fler invändningar får jag.

?