Och du går inte att lura. Inte för att jag har försökt men vissa går bara inte att lura. Du ska absolut köpa Alltings mått, jag tror du kommer att tycka mycket om den.

För övrigt saknar jag dig.

“Never attribute to malice that which can be adequately explained by stupidity.”

Somligt är ju mycket svårare än annat. Fallet med datorsladden, är ju ganska enkelt. När det gäller flogistone är deså intressant hur människan tänker, att man lägger till något och då hamnar fel. Men vad visste man utifrån tidens omständigheter? Då var det rätt logiskt. Men ändå inte enligt Ockham.

Jordens form är uppenbart huvudsakligen platt. Solen roterar runt Jorden, månen likaså. Plus stjärnorna. Det är de enkla förklaringarna, men de sanna är mer komplexa. Flogiston är ett ämne som inte finns, men teorin om dess existens förklarade varför vissa material kunde brinna – de innehöll flogiston.

Men jag har känslan att felaktiga enkla förklaringar stiger i komplexitet när verklighetens observationer ska rymmas i den enkla förklaringen. Då vinner plötsligt rakkniven!

“Ockhams rakkniv gillar jag, men lärde mig att det var principen att förenkla och ta bort allt onödigt i en förklaring till ett fenomen. Inte att det mest sannolika är det mest sanna. En annan variant på att beskriva rakkniven är att en enkel förklaring är mer rätt än en komplicerad, men då accepterar man inte komplexitet.”

Jag förstår men håller inte helt med. I alla fall inte det där om att man inte accepterar komplexitet.

Jag känner helt igen era beskrivningar av matematik. Det är ett språk, ett språk att lära. Jag tänker ofta på att jag skulle vilja studera mer matematik men när?

Och precist om datorsladden. I vår iver att komma fram till ett svar så förhastar vi oss. Som om vi inte bryr oss om rätt svar. Bara ett svar.

Ockhams rakkniv gillar jag, men lärde mig att det var principen att förenkla och ta bort allt onödigt i en förklaring till ett fenomen. Inte att det mest sannolika är det mest sanna. En annan variant på att beskriva rakkniven är att en enkel förklaring är mer rätt än en komplicerad, men då accepterar man inte komplexitet.

Matematik är fint. Men det förstod jag inte förrän jag pluggade på högskolan i Luleå och fick förmånen att bli undervisad av Andrejs Dunkels. Hans stora arbete var att få teknologer att förstå att matematik inte handlade om svarsproduktion (Dunkels gjorde egna matteböcker, och i de första upplagorna fanns inget facit men kraven från studenterna på ett facit i böckerna blev för stort så han la till det sedan). Istället var det vägen framåt, inte svaret på slutet, som var det viktiga och ännu mer att förstå att matematik både är en metod och ett språk. Åh vad jag har haft glädje av insikten att matematik är ett språk. Det låter som att Gunnar Strandberg fick samma insikt på KTH.

Datorsladden: Många vill producera det rätta svaret, och i ivern att nå dit först dristar man sig inte för att gissa ett svar istället för att arbeta sig fram. Har man tur prickar man det som är rätt i facit. Men det händer också att det är fel i facit.

Angående matematik tror jag du har alldeles rätt, det är superbra för tänkandet generellt. Och analytisk filosofi ligger ofta rätt nära matten. Det handlar ju om logik och matematik kan ju vara ren logik. Och man lär sig sannerligen något om hur det fungerar. Jag har länge tyckt att de kanske borde ha mer logik och analytisk filosofi i grundskolan. För det är en bättre grund för mer komplicerad matematik.

(Finns såklart massa kunnigt folk som anv. Twitter.)

Tänker att sådan vardagslogik också borde vara ett skäl gott som något att studera matematik; många tror ibland att matte bara handlar om att “räkna” vilket det ju långt ifrån gör. Det jag mest av allt lärde mig på KTH, som stannat kvar (av Maxwells ekvationer eller tensoranalys minns jag föga) är att formulera, avgränsa och lösa problem, och det går såklart att applicera på väldigt mycket annat än matematik, fysik etc.