Mannen från Fores
De arbetar inte för betalning utan för att sänka arbetslösheten. Så fint! Och det fungerar – bland slavar finns ingen arbetslöshet.
Människors oförmåga att förstå och fallenhet för att tolka något till det man vill ska gälla förvånar mig sällan. Jag är människa själv och därför bekant med beteendet. Sammanhang, omgivande personer, erfarenhet, uppfostran och framförallt lojaliteter mot större och mindre mål, inte minst då pengar, suger handlingar och åsikter ur oss.
En medvetenhet kring att vi är prisgivna till krafter svåra att känna är det som kan mota fördomsfulla uppfattningar. Låt mig redan nu ursäkta den extremtydliga, lillgamla tonen i inlägget, jag vill beskriva något som ofta sker men är svårt att sätta fingret på.
Ta en person, en man, välklädd, cirka 35 år, han har god utbildning och ett bra jobb på en tankesmedja – tankesmedjan Fores faktiskt. Han är förmodligen, gissar jag, utbildad i ämnen som statsvetenskap och ekonomi, kanske har han gått handels, möjligen kurser i beteendevetenskap och/eller statistik. Sådant personer på dylika tankesmedjor vanligtvis är skolade i. Mannen är förmodligen tränad i att forska och tolka undersökningar och därför borde han vara skicklig på att se bortom, ta olika omständigheter i beaktande och att inse att hans egen förståelse kan vara färgad av vissa omständigheter.
Men nej så är det inte, Fores-mannen har inga yttre anledningar, bara eventuella inre sådana som skulle kunna komma från personliga egenskaper, att röja i den egna stumheten. Han tjänar inget på att vara klarsynt utan tvärtom gagnar det honom att gå somligas ärenden, vilket inte måste vara fel. Nåja, säg att en sådan man var med på nyheterna i går morse, intervjuad angående en undersökning han ansvarar för – en rapport som Swedbank beställt av Fores om hur arbetslösa ser på lönenivån.
Några arbetslösa, 40 %, är beredda att gå ner i lön om det innebär att de kan få ett jobb, 20 % är beredda att gå ner 4000 kronor från en ursprunglig månadslön på 20 000 kronor.
Inte fler? Inte mer? Tänker jag. Jag skulle vara redo att arbeta gratis om jag varit arbetslös en längre tid.
Resultatet av Fores undersökning är det förväntade. Lönearbete är i vårt samhälle så viktigt och arbetslöshet så stigmatiserande, och ett arbete kan leda någonstans, till kontakter och karriär, något de flesta av oss är beroende av, så vi är villiga till mycket för att få jobba. Arbetslösa befinner sig i en sårbar situation där de är utlämnade till andra människors godtycke och vi människor hatar att vara det. Vi vill ha makt och kontroll över våra liv, därför behöver vi egen inkomst. Någon utan ekonomisk trygghet blir lätt att utnyttja och vid gud görs det hela tiden.
Bestämmelser om minimilöner är till för att hindra giriga, samvetslösa personer att få förtvivlade människor som försöker ta herraväldet över sina liv att arbeta för lite eller inga pengar – eftersom det är långsiktigt ödesdigert för ett välfärdssamhälle.
Fores-mannen redogör för sina långtgående och bakvända slutsatser angående rapporten. Han tolkar de arbetslösas vilja till en lönesänkning inte som att de är desperata efter jobb utan att de är bekymrade över det höga löneläget och att det är för dyrt att anställa för företagen. Låga löner har de alls inget emot, tvärtom skulle det innebära en bättre arbetsmarknad om just de redan låga lönerna sänktes ännu mer. Och det är på ett vis sant – ju lägre lön desto mindre arbetslöshet. De arbetslösa, insinuerar Fores-mannen, är också arga på fack och avtal som reglerar lönerna. Han tycks mena att det största hotet mot de arbetslösa är de grupper som på olika vis värnar rättigheter kopplade till arbete och detta, visar undersökningen, håller de arbetslösa med honom om.
Finns det någon statsvetenskaplig parallell term till begging the question? Det är i så fall vad Fores-mannen sysslar med, han läser in sina egna värderingar och menar att de arbetslösas svarar vad han skulle ha svarat om han vore dem.
Bättre vore om han plockat ner Ockhams rakkniv, som innebär att den mest sannolika förklaringen också är den sanna, från hyllan. Orsaken till att de arbetslösa är beredda att gå ner i lön är inte för att de menar att 20 000 kronor är för mycket utan för att de tycker det är bättre att ha ett arbete med låg lön än inget arbete alls.
Jag hårdbevakar inte tankesmedjorna men det är uppseendeväckande hur ofta de når ett resultat som passar beställaren. Vilket förskingrar förtroendet för det som är politikens viktigaste uppgifter; att värna skadeprincipen och att ordna och förbättra samhället.
Jag inte har något emot de politiska poänger Fores-mannen vill dra, för all del driv gärna en linje om att sänka ingångslöner, att löner för arbetslösa ska bli lägre eller att minimilönerna ska tas bort.
Min reaktion gäller det osmakliga, manipulativa sätt undersökningen tolkas på när Fores-mannen hävdar att det är de arbetslösa som vill ha låga löner. Han lägger ansvaret på dem och menar att det är en skyldighet som staten måste se till att de kan ta. Det är deras sak att sänka priset för sitt arbete tills någon är beredd att betala.
Tre saker vill jag framhålla 1) den mest rimliga förklaringen är den sanna 2) tankesmedjor bör vara medvetna om den fälla de tycks benägna att falla i och vems ärende de går 3) Fores-mannen bör sänka sin lön med 20 procent.
Comment on this post: 17 COMMENTS