What caught my eye – 2

What caught my eye – 1 

Mitt första minne var av ljus silat genom en persienn. Ljus som åstadkom ett knasigt mönster mot en blekgrå tapet. Sedan har det bara fortsatt.

Det har alltid handlat om erövring. När jag började fotografera upplevde jag, eftersom jag är arrogant, att jag bild för bild tog världen i besittning. Snart insåg jag att det inte var världen i sig utan ett visst ljus som studsat mot världen vid ett visst tillfälle som jag lagt under mig. Och det var bra nog.

nara-dar-vi-hyrde-skridskor-och-skidor.jpg

jag-tog-en-genrebild-angaende-brottsofferstodjare-i-den-dar-porten.jpg

vid-sjukhuset-dar-jag-fodde-min-son-och-lag-inlagd-nar-jag-hade-lunginflammation.jpg

mittemot-skolan-dett-var-nedforsbacke-och-alltid-halt-under-vinterhalvaret.jpg

jag-passerade-varje-dag-men-det-satt-aldrig-nagon-dar.jpg

gymnasieskolan-dar-min-dotter-gick-en-teaterkurs-pa-kvallarna.jpg

THERE ARE 5 COMMENTS ON “What caught my eye – 2”

Tove

1. August 2008 at 06:28

Tack för bilderna! Ljuset är livsavgörande och det var det första Gud skapade. För en konstnär är det A och O och det skapar olika stämningar. Jag fascineras av blombilden och trädbilden, på blombilden kontrasteras skuggan av det levande med skuggan av den materiella blomstängeln, lampan. Träden har stått länge på samma plats och sett mycket unders sin livstid. De är fjättrade i marken men fria i sina kronor där fåglar kan söka skydd och mänskor kan svalka sig i deras skugga.

Jenny Maria

1. August 2008 at 07:19

”Träden har stått länge på samma plats och sett mycket unders sin livstid.” – sådär brukar jag också tänka och att när allt omkring förändras så är de oföränderliga i sin ”trädlighet”

”De är fjättrade i marken men fria i sina kronor där fåglar kan söka skydd och mänskor kan svalka sig i deras skugga.” Det är en fin och trösterik tanke, kanske har träden det gemensamt med människor? Att vara på ett sätt fjättrad och på ett sätt fri?

Jag blir barnsligt glad när någon gillar bilderna från den här serien, jag inbillar mig att de är så hårt knutna till det egna minnet och att utan den kontexten så går de inte att tolka (?)

sara b

1. August 2008 at 21:36

jag tycker om vad du döpt dem till!

Ulrika

2. August 2008 at 18:51

Vilka fina foton! Jag gillar skuggorna.

Igår såg jag filmen Little man Tate. Ibland, om natten, studerade han och hans mamma skuggorna som blev synliga när ljuset från staden utanför hans fönster smög sig in i hans rum. Vilken fantasi han har- underbara unge.

Jenny Maria

3. August 2008 at 17:27

Tycker du Sara, inte lite billigt då? Det är som om jag alltid varit och alltid kommer att vara fast i en process där jag funderar på vad andra och jag själv attraheras av i vår omgivning, alla de där rutterna vi tar dagligdags, platser vi passerar gång på gång och vi ser…?

Ulrika – jag har inte sett filmen men även jag och säkert många andra lockas av de schatteringar som bildas på väggar och tak då ljus utifrån silas genom gardiner eller persienner. Är det inte extra trolskt om ljuset kommer från en rörlig källa som en bil eller en gatlykta vaggad av blåsten?

Jag tror jag ska hyra Little man Tate endera dagen

COMMENT ON THIS POST