Jag har haft synnerliga besvär med rastlöshet på sistone. Tvångsliknande tankar om varför jag sitter här när jag kunde vara ute och rida på hästar över stränder och gröna kullar eller nåt? En eskapistisk personlighet – det är smärtsamt, men inte sällsynt vad jag kan förstå.
Vilket är det av era karaktärsdrag som ni förbannar mest?
issi
24. April 2009 at 06:25Rastlösheten, som samtidigt är en av de egenskaperna jag mest uppskattar…
issi
24. April 2009 at 06:26Dina bilder ger mig feber, by the way
Jenny Maria
24. April 2009 at 07:55Jag blir glad när andra har samma ”problem” som jag själv. Stödgrupp är väl inte att tänka på eftersom jag (och säkert du) blir så rastlös när jag måste vara i möten och grupper.
Rastlösheten, inbillar jag mig åtminstone, är kopplad till fantasin och därför behöver jag den. Kommen en bit i livet skulle det kännas tomt om den försvann. Jag bara önskar att ”den” gick att stänga av och på.
Tack Issi!
Ulrika
24. April 2009 at 09:35Jag skrev en “jag vill”-lista igår. Där finns mycket vilja till att rida hästar, gå barfota i grönt gräs, känna doft av sommarregn, åka någonstans dit jag aldrig varit förut, bada naken i havet, plocka blommor, sova i tält…och VÄLDIGT lite vilja till att vara där jag är, på kontoret, där siffror dansar framför ögonen på mig.
Jenny Maria
24. April 2009 at 12:31Jag vet Ulrika, det låter så floskelaktigt men det är sådant jag tänker på och vill göra. Typ ligga under träd och det du skriver. Förutom sova i tält.
Ulrika
24. April 2009 at 13:55Det där med sova i tält visar hur desperat gärna jag vill bort, bort, bort fån kontoret.
Nattens bibliotek
24. April 2009 at 19:37Brist på närvaro. Förbannar jag nästan jämt. Jag är ständigt på väg. Ständigt upptagen med något. Istället för att bara vara här och nu. Och självhjälpsböcker för ökad närvaro hatar jag. Men jag har mina hemmaknopade knep. Riktiga samtal med nära vänner är ett sådant. Då är jag totalt närvarande och missar inte ett ord.
Jenny Maria
25. April 2009 at 09:55Jag känner igen det, jag hatar känslan när jag inser jag inte varit närvarande. Jag antar att det går att träna bort, jag ska öva på mina vänner.
Nattens bibliotek
26. April 2009 at 12:42Jag tycker mycket om bilden på flickan med örhänget och gardinen. S.
sara b
26. April 2009 at 13:01bilderna är fantastiska
Jenny Maria
26. April 2009 at 19:50Tack Siri (är det väl?)
Tack Sara.
Karin
27. April 2009 at 20:44suck ja!
rastlöshet, jag känner nog mer en bundenhet som jag inte tycker om…känner mig som i ett fängelse när jag MÅSTE gå till jobbet, MÅSTE var där på bestämda tider…
jag vill ocskå bara gå ut när jag vill, glo på djur å natur precis när jag vill…men det går inte…man har valt…man har valt vad man skall tjäna till och man måste tjäna för att leva och förmodligen har våra liv ett syfte…att tjäna….suck
Karin
27. April 2009 at 20:45åh ja, Jenny! så underbara bilder!!!!glömde skriva det!
Gunilla
29. April 2009 at 21:53Wow, så vackra bilder!
Jenny Maria
2. May 2009 at 08:28Tack Gunilla! ♡
MatsRG
19. May 2009 at 13:18Vilka vackra bilder du har tagit!
Jag blir tagen av dem…
M
Jenny Maria
20. May 2009 at 07:53Tack Mats!