Klicka på bilderna för information om respektive fotografi.
Jag letade på Flickr Commons efter en särskild bild som jag kände ett plötsligt behov av att se, men jag hittar den inte – vid gud irriterande!
I sökandet gick jag igenom bildsamlingar med fotografier från USA på 1970-talet och blev, som så många gånger förut, överväldigad och hypnotiserad av den skönhet somliga bilder återger när de i all vardaglighet berättar om människors villkor, och i det här fallet från en rätt nära tid . Det behöver inte vara en storslagen händelse som skildras, en fantastiskt komponerad bild eller ens en suverän fotograf – det är vackert ändå. Fotografiets förmåga att visa är i sig något särskilt.
Mats Lindfors
22. October 2010 at 08:16Det ligger ett underbart meditativt lungn över bilderna. Jag vet inte om det är tidens blekta tand som ger den effekten. En del tidsskildringar ser alltid bättre ut i backspegeln än i nuet.
Skatan
22. October 2010 at 12:37Visst är det nära i tiden … men ändå känns det som längesen … Vackra är de alla tre på sitt eget speciella sätt.
Kram!
Jenny Maria
23. October 2010 at 11:16Jag tror det är så Mats, att passerad tid skänker något förlåtande till tiden och till bilden. Och att vi drabbas av nostalgi.
Ja de är vackra Skatan och det känns som om det kunde vara hundra år sedan!
Mats Lindfors
23. October 2010 at 23:32Dåtid kan vara avslappande, avkopplande. Nutida krav är då helt frånvarande. En semesterresa kan ge lite av samma effekt. Vilket får mig att tro att du gör en slags avkopplingsresor i de gamla bilderna. En liten flykt från din egen vardag.
Günter
30. October 2010 at 15:10Jag förstår inte varför JAG envisas med att ta nya bilder, när det finns så många gamla att se
Jenny Maria
4. November 2010 at 11:34Läste du min rec. av Pierre Leguillons utställning om Diane Arbus? Det var hans utgångspunkt, att det redan finns så mycket bilder därför bör vi använda de som redan finns.