I shan’t understand

från min kurs

Charlotte före och efter hon gått min inspirationskurs ”Sitt rätt när du skriver”. Kursen ges åter i juli och du anmäler dig genom att sätta in 7 miljoner kronor på mitt konto i Handelsbanken.

Vi har visst sommar här på norra halvklotet och jag gratulerar mig själv för att jag är född under den särskilda stjärna där de är födda som gillar alla väder. Oj, vilket fint/underbart/coolt/märkvärdigt/intressant väder, tänker jag varje dag – något av det alltså – när jag dricker kaffe vid köksbordet. Tack för den egenskapen! Om man nu kan kalla det ”egenskap”, och om det nu finns någon att tacka.

Och jag älskar högtider, för då, när högtiden kulminerar, är just nu de enda stunderna jag är ledig. Detta att ha goda och intressanta vänner som bjuder en till sig är inget jag har förtjänat – därför blir jag alltid lika glad.

Några upplysningar:

Jeanette Emt, den Kant-översättare som klär bäst i högklackat – som David Brax presenterade henne på Twitter – har börjat blogga. Synnerligen uppskattat från min sida och här skriver hon om fejkbloggaren Amina Arraf. Emt (jag är mycket avundsjuk på det efternamnet) refererar till vad jag en gång skrev om en annan fejkad bloggpersonlighet – Erika Ascot.

Jag begrep direkt att Ascot var påhittad, även om jag inte förstod avsikten med henne (som sedan visade sig vara reklam för Malmö Opera). Men, och det är sant, alla verkliga bloggare, om vi nu kallar sådana där det ligger en verklig människa bakom för riktiga, är om inte påhittade så framskrivna.

En eller flera varianter av självet skrivs fram i bloggen, för en människa är sådana lager av komplexitet att allt annat vore omöjligt och skulle man försöka skildra en person fullkomligt skulle man sväljas av något slags svart hål.

Nåja, Erika Ascot var tydligt en karaktär uppfunnen inte inifrån någon [en person] utan utifrån, i det här fallet Studio Total. Nog om det för nu, men vi kommer alla att ha anledning att återvända till fejkbloggare då dessa är en del av vad vi i branschen kallar framtiden.

Annars funderar jag en hel del över hur jag ska få in Harry Martinsons sammansatta ord i mitt språk på ett naturligt vis. Det är min plikt att börja använda ord som djupvattenmyt, vittfaren, grusplansopitimist, paradiskroppen, frosthjärtan – n’est-ce pas? Det är er plikt också.

I sommar kommer jag att vara bunden vid mitt skrivbord och arbeta. Är ni snälla och också är det, så det inte blir orättvist.

Jag läser Geoff Dyers bok “Out of Sheer Rage” – som handlar om hans misslyckade försöka att skriva en biografi om D. H. Lawrence men som ändå blir en utmärkt biografi om Lawrence. Den är jävulskt bra och i den hittade jag nedanstående citat ur ett brev från D. H. Lawrence till vännen Earl Brewster år 1921:

No, I don’t understand a bit what you mean about rightness and about relationships and about the world. Damn the world anyhow. And I hate ”understanding” people, and I hate more still to be understood. Damn understanding more than anything. I refuse to understand you. Therefore you can say what you like, without a qualm, and never bother to alter it. I shan’t understand.

Vad innebär den här attityden? Jo vore inte D. H. Lawrence död hade vi måstat tvingat honom att gå en kurs hos någon coach som kunde hjälpa honom av med det där trista förhållningssättet ☜ ironi.

Förresten svt Play visar en filmatisering av D. H. Lawrence “Kvinnor som älskar” just nu – extremt utmärkt.

THERE ARE 10 COMMENTS ON “I shan’t understand”

Rävjägarn

26. June 2011 at 22:03

Håller helt med dig ang Ascot. Jag tänkte att det var en gubbe som skrev henne, hon var som en dyliks fantasi.

Har du sett Women in love, filmatiseringen från 1969? (http://www.imdb.com/title/tt0066579/) Den är mycket bra. Jag måste genast titta på denna nya version.

Jenny Maria

26. June 2011 at 22:05

Jaha, vad intressant. Vi har aldrig pratat om henne men jag tyckte att det var märkligt att inte fler såg genom det, för precis – hon var som någons fantasi.

Den har jag inte sett men vill gärna. Jag såg andra avsnittet av den som går på svt Play just nu och jag gillade den!

Frank

26. June 2011 at 22:17

Jag läser att du läser vad jag skriver. Och gillar det. Det tackar jag för, även här. Och påpekar, även här, att du läser två bloggar som jag skriver. Vilket jag gillar, att du gör.

Jenny Maria

26. June 2011 at 22:24

Nu borde jag kunna lista ut vem du är. Eller?

Frank

26. June 2011 at 22:28

Ja, men det är inte så hemligt.

Mats Lindfors

26. June 2011 at 22:53

En annan lovar att vara bunden till sin tunga kameraväska hela sommaren. Hoppas att det kan trösta dig lite.

Gabrielle Björnstrand

27. June 2011 at 00:21

DH Lawrence är faktiskt en så konstig författare, på gott och ont, att vi måste återkomma till det. Vid en lämpligare tidpunkt.

Roa dig vid skrivbordet du – själv får man snällt sitta och ha tråkigt vid stranden. (Nejda, bara skojar, vi har verktygen med oss).

Jenny Maria

27. June 2011 at 08:20

Det är fint att ni arbetar på – det känns bra. :)

Jag har bara läst Lawrence första bok The white peacock, men hoppas snart kunna läsa fler. I Dyers bok så framstår han som märklig. Jag är mycket intresserad av vad du har att säga på ämnet Lawrence och konstig.

Lucia

28. June 2011 at 10:41

Haft en vecka semester, ska ha en till, sen tillbaks till skrivbordet. Känns inte riktigt övertygande. Mer än så tillför jag inte idag, stängt pga semester kan man säga. Hälsar iaf, tack för ännu ett intressant inlägg.

Jenny Maria

30. June 2011 at 10:35

Lucia, kommer du till Skåne. Hör av dig då. Skulle vara roligt att veta vad du arbetar på.

COMMENT ON THIS POST