Hej Jenny Maria. Mycket fin text i SvD om kokvinnorna. Peter Gerdehag är ju också alltid läsvärd/sevärd, såvitt jag kan bedöma. Minns just Hästmannen med visst blänk i ögat. (Länsstyrelsen skulle visst ta “flickera” från honom, senast jag hörde därifrån…)
Hej Ola! Tack! Nu blev jag mycket glad. Ja, Gerdehag verkar sannerligen seriös och kompetent. Det är, antar jag, ganska otacksamt att visa det Sverige han skildrar. Både hästmannen och Kokvinnorna är skildringar jag inte vill vara utan.
Instämmer. Många tycks liksom inte vilja ta i den delen av den egna närhistorien då man, som jag tyckt mig misstänka, finner den suspekt provinsiell på något vis… Och kanske lite tragisk också, eller genant. Eller allt det där på en gång.
Men som jag själv en smula skämtsamt brukar säga: är det någon som är landsortsmässigt pinsam är det ju den svenska så kallade kultureliten, med några lysande undantag.
Jag tror precis som du “Och kanske lite tragisk också, eller genant. Eller allt det där på en gång.” och det är ju intressant.
Få personer i den svenska offentligheten är ju Per Hagman-aktiga – det vill säga mondäna på det där globala viset. Själv är jag nog en produkt av landsort och miljonprogram trots att jag blev till som vuxen människa i London och Malmö.
Ola K
19. December 2011 at 14:07Hej Jenny Maria. Mycket fin text i SvD om kokvinnorna. Peter Gerdehag är ju också alltid läsvärd/sevärd, såvitt jag kan bedöma. Minns just Hästmannen med visst blänk i ögat. (Länsstyrelsen skulle visst ta “flickera” från honom, senast jag hörde därifrån…)
Ville jag bara säga.
Jenny Maria
19. December 2011 at 14:34Hej Ola! Tack! Nu blev jag mycket glad. Ja, Gerdehag verkar sannerligen seriös och kompetent. Det är, antar jag, ganska otacksamt att visa det Sverige han skildrar. Både hästmannen och Kokvinnorna är skildringar jag inte vill vara utan.
Ola K
19. December 2011 at 18:17Instämmer. Många tycks liksom inte vilja ta i den delen av den egna närhistorien då man, som jag tyckt mig misstänka, finner den suspekt provinsiell på något vis… Och kanske lite tragisk också, eller genant. Eller allt det där på en gång.
Men som jag själv en smula skämtsamt brukar säga: är det någon som är landsortsmässigt pinsam är det ju den svenska så kallade kultureliten, med några lysande undantag.
Jenny Maria
20. December 2011 at 10:12Jag tror precis som du “Och kanske lite tragisk också, eller genant. Eller allt det där på en gång.” och det är ju intressant.
Få personer i den svenska offentligheten är ju Per Hagman-aktiga – det vill säga mondäna på det där globala viset. Själv är jag nog en produkt av landsort och miljonprogram trots att jag blev till som vuxen människa i London och Malmö.