Kvinnor kan?

frukostbord.jpg

Jag var 20 då jag startade mitt första företag – ett handelsbolag som ökade vinsten varje månad i 5 år.

Första gången jag ringde upp skattemyndigheten för att fråga om olika momssatser så svarade damen i telefonen tydligt och långsamt alla som lever i detta land, i Svärrjä måste betala skatt – det finansierar vår gemensamma välfärd. Vad jag än sa upprepade hon denna samma mening, alla som lever i detta land, i Svärrjä måste betala skatt – det finansierar vår gemensamma välfärd. … Helt surrealistisk, hon måste trott att alla företagare är idioter och det verkar det finnas flera som tror…

… för imorse anländer bilagan Kvinnors Företagande tillsammans med Sydsvenskan. På omslaget står citatet Vi måste våga vara kvinnliga även om vi är manliga i vårt sätt att bygga business – hela denna bilaga är ett pekoral skrivet på ett klyschigt infantilt språk som om kvinnor vore bebisar. Med rubriker som Med lusten som drivkraft, Hon är en tuff brud i lyxförpackning och För mig var en företagare en man i kostym definieras en kvinnlig företagare först och främst som en icke-manlig sådan. Kvinnligt företagande är något mys-pysigt där man kan få utlopp för sin kvinnlighet och ordna så man får tid med man och barn. Jag har inte hittat en enda matnyttig mening – det är så ovärdigt.

Varför inte göra en saklig, konkret tidning som med respekt vänder sig till intelligenta och vuxna människor?

THERE ARE 5 COMMENTS ON “Kvinnor kan?”

Anders F Eriksson

28. May 2008 at 03:28

Ett sånt underbart, rörigt bord du fotograferat! Jag tillåter dock inga katter på bordet :)

Kvinnligt företagande skiljer sig nog inte så mycket från manligt dito, förutom att kvinnorna förmodligen oftast satsar mer på själva verksamheten än på inventarierna ..

Sara

28. May 2008 at 15:17

Kvinnor är en enda grupp. Kvinnliga företagare är en grupp i gruppen och i den gruppen är alla lika och ska bemötas lika – med en riktigt kränkande klapp på huvudet. Individer finns inte. Det är farligt.

Jenny Maria

29. May 2008 at 07:23

Ja Anders – det är spännande vad som händer under frukosten, aktiviteter som alstrar röra. Dessutom är jag jämt sist vid frukostbordet och uppgiften att städa undan faller så på mig ☹
Tyvärr är det nog så att det ibland är katter på bordet men jag brukar inte låta dem äta överbliven frukost, jag har hört att de inte tål mjölk så bra?

Absolut Sara – om man alls ska göra grupperingar och det kan väl vara nödvändigt någon gång, så tycker jag man ska ha silkesvantar på och den intellektuella delen av hjärnan påslagen – här har motsatsen skett och man har fallit i varje tönt-klysch-hål då det gäller att beskriva kvinnligt företagande.

Niklas

30. May 2008 at 13:07

Visst är det frustrerande att det fortfarande är på detta sätt! Jag har en vän som startade ett eget företag inom ett mansdominerat område. Inledningsvis så hälsade männen henne välkommen med ord som “häftigt” och “roligt”. Men orden var i lite lätt nedlåtande ton, ingen tog henne riktigt på allvar. Efter 1 år började männen bli oroade, kunderna sökte sig till hennes företag och hon började anställa. Då började skitsnacket, både om henne som person och hennes företag. Men hon stod på sig och etablerade sig, människor började förstå att hon inte var kvinna utan en förbannat duktig företagare.
Men detta hade tagit tid för dem att inse och den främsta anledningen till detta var att hon var kvinna.
Ni kvinnor är myspysiga, tills vi inser att vi fallit in i fördomsträsket och då går vi till attack mot er person.

Nåja, långt ifrån alla män är på detta sätt, men risken är nog större att det är så inom mansdominerade yrken.
Jag har läst artiklar inom mitt eget skrå, medicin, om kvinnliga kollegor som försökt sig på att bli kirurger. Där möts de inte så sällan med “grabbighet” och nedlåtande attityd. “Tänk om en kvinna skulle kunna uträtta mitt arbete???”

Tänk om artiklar som denna kunde stoppas, eller bemötas med en seriös så att de som läser det inser det befängda med mys-pyset runt kvinnor som är egna företagare.

Jenny Maria

2. June 2008 at 08:16

Intressant att höra om dina erfarenheter. Kirurgi verkar ännu vara en väldigt manlig specialitet.

Jag minns vad du skrev om Solana borta ditt kommentarsfält. Det är komplicerat och lätt att trampa fel men Solana är spännande då hon bara vänder på allting. En slags dekonstruktion vilken förmodligen inte var medveten men ändå skedde och så blottlade tankestrukturer. Ska se om jag hinner läsa Stridsberg i sommar.

COMMENT ON THIS POST