Jag funderade på att anmäla min serie med bilder från Domkyrkan till Scanpix stora Fotopris – men det blir nog inte så. Om en vecka går tiden ut.

Bloggtexter är vanligtvis mer öppna, frågande – inriktade på kommunikation. Texten nedan var tänkt för försäljning och har ett helt annat tonläge. Vad jag vill ha sagt är att om ni tänker något om det här så ”feel free” att påpeka det.

Ni har ingen Sverige-tävling
Pressfotografernas Klubb hävdar att den före detta projektledaren för ”Svenska Årets Bild” , Jonas Lemberg, har försnillat pengar från den gemensamma kassan. Lemberg hotar med stämning och startar ett eget pris: ”The Photo Award”. PFK känner sig hotade – de är hotade då Lembergs nya tävling kommer att bli den ”riktiga”, där det blir mer prestigefyllt att kamma hem någon av klasserna. Det beror inte endast på prissumman på 30 000 dollar utan också på att ”The Photo Award” är öppen för alla.

Svenska Årets bild är öppen för 0,1 promille av svenska befolkningen – endast PFK- medlemmar får bidra, så åtminstone prefixet ”Svenska” är en bluff.

Förmodligen är jag naiv, men tanken att talang och kompetens i sig kan finna en väg tycks mig så oändligt tilltalande. En bilds kvalitet kan inte vara avhängigt ett PFK-medlemskap, det är ett instrumentellt, odemokratiskt seende som PFK har all rätt i världen att ägna sig åt, men kalla då tävlingen ”Pressfotografernas Klubb Årets Bild”. Vore tävlingen öppen skulle vinnarna kanske bli de samma, men öppenhet är en avgörande princip som ärar begåvning, duglighet och det särskilda verklighetsanspråk som dokumentärfotografi har och det förstår Lemberg.