Georges Bataille

att-cykla-pa-en-strand.jpg

Bilden har en koppling till Georges Bataille – jag vet bara inte vilken. 

Jag besökte Universitetsbiblioteket i Lund trots att jag lovat mig själv att aldrig mer gå dit – problemet är alla böcker som finns där och insikten som drabbar mig varje gång jag inser att jag aldrig kommer hinna läsa dem. Hylla upp och hylla ner av anmärkningsvärda, innehållsrika böcker förmedlande kunskap och inblickar i annat och i andra. Jag hatar det – varför kan inte folk författa böcker i den takt jag hinner läsa dem? Ska det vara för mycket begärt?

Så vanligtvis beställer jag i bibliotekskatalogen på nätet och får sedan hämta dem i det där beiga rummet helt i början av biblioteket.

MEN…

… så hade jag lovat min dotter att ordna böcker till henne om astronomi och mode, avdelningar som är för mig okända. Jag hade vare sig namn eller titlar utan skulle bli tvungen att ”browsa” hyllorna.

Eftersom jag är lat frågar jag efter de aktuella ämnenas bibliotekskategorisering i informationen. En högbystad vänlig dam med glasögon hjälper mig.

Astronomi finns till vänster på tredje våningen, dräkthistoria står under Ih och det är ända längst in på tredje våningen.

Suck… nej, tänker jag, inte längst in, då måste jag passera filosofisk historia, jag kommer att trilla dit och sedan stå där med tre miljoner sjukt intressanta böcker i famnen, jag kommer att släpa hem dem, trava dem på mitt skrivbord, inte hinna läsa utan må dåligt och få ångest över att jag aldrig kommer att få veta vad som står i dom.

Och precis det händer, jag plockar och plockar och plockar okontrollerbart, det är Hegel, Ingmar Persson, Tännsjö, Arendt och Camus, det är titlar som ”The moral demands of memory”, ”The state of criticism” ”The struggle against dogmatism”. Så lyckas jag hejda mig – nej, nej, nej! Jag talar till mig själv som vore jag två personer; ”en bok får du behålla, en enda att ta hem.”

”On Nietzsche” av Georges Bataille blir det, förutom böckerna om mode och astronomi då. Bataille har alltid attraherat mig och Nietzsche attraherar väl alla? Bokens första mening är Motivating this writing – as I see it – is fear of going crazy.  Jag brukar hävda, även om det inte är sant, att en boks kvalité kan förstås utifrån den första meningen.

Så är det som Nina Björk beskriver i en artikel i DN i helgen om böckers märkliga kraft som är svår att beskriva i annat än klichéer. Ord är i sig vila, eller vad tycker ni? Av bilder kan jag känna mig överrumplad som om dom knuffas medan litteratur är varsam även när den är smärtsam.

Förordet till boken är skrivit av Sylvére Lotringer. Jag vet inte om han är galen men jag tror att de flesta som skriver förord är just det. Dras personer med galenskaps-potential till förordsskrivande eller blir man galen av att skriva förord?

THERE ARE 8 COMMENTS ON “Georges Bataille”

Antti

25. November 2008 at 22:08

Haha, var glad att du inte har tillgång till magasinen på UB…

Jenny Maria

26. November 2008 at 09:21

Huvva – då hade jag nog aldrig mer sett dagens ljus!

Tove

26. November 2008 at 21:29

Jag skulle bli galen av att skriva förord, därför gör jag det inte!

Jenny Maria

27. November 2008 at 11:00

Ha, ha… Tove – du ser förord och galenskap har med varandra att göra.

Yngve Rådberg

28. November 2008 at 23:29

Bilden har en koppling till Georges Bataille – jag vet bara inte vilken.

Farligt att uppmuntra associationer här, jag kommer genast att tänka på en scen i början av Ögats historia. Simone och jaget är på någon hed med utsikt över havet har jag för mig… Kan det stämma?

I alla fall, Bataille är min favorit inom fältet “French Theory”. Hans besatthet får de ibland mer än lovligt vidlyftiga slutsatserna att ändå bli spännande. Men du har fel. Galenskap är just vad han undslapp tack vare förordet: Motivating this writing – as I see it – is fear of going crazy. Jag tror det gäller hela hans författarskap. Han skrev för att slippa bli galen.

Jenny Maria

29. November 2008 at 11:12

Kan vara kopplingen…

Undslapp han galenskap? Vacklade han inte på den där gränsen och föll då och då över på ”fel” sida – kanske är det att undslippa?

Finns det några nutida svenska författare som skriver för att slippa bli galna?

Göran Segeholm

30. November 2008 at 10:40

Säkert finns författare som skriver för att slippa bli galna. Men att våga yttra det… Vem skulle tro dem i en tid då vi anar en marknadsföringsplan bakom varje ord och handling?

Jenny Maria

1. December 2008 at 04:34

Kanske är det så Göran (?) Marknadsföringsplan och galenskap tycks mig gå rätt dåligt ihop men varför det egentligen?

COMMENT ON THIS POST