THERE ARE 4 COMMENTS ON “Grubblar, fast ej det lär båta, över en underlig gåta…”

Li

17. January 2009 at 12:38

Flickor. Tänk vad många barn vi har. Så fina dom är, vartenda ett. Jenny minns du bilden på oss alla du tog hemma i vår trädgård för många år sedan? Och bara fler har det blivit! Barn, alltså.
Kram!

Jenny Maria

17. January 2009 at 12:53

Ja Li,

sannerligen har vi varit privilegierade som fått dessa barn och vilken gåva att se dem växa upp och så småningom ge sig ut i världen.

Wril

17. January 2009 at 17:08

Vad kritisk du är mot Thörnvall. Antagligen med rätta, men det där med Camus var väl inte så märkligt. Det finns ju ett rykte om franska intellektuella (som troligen stämmer) att de använder mer hyperavancerad jargong och tung namedropping och ohämmat refererande till allsköns svåra teorier än intellektuella i resten av världen, och det är väl det T syftar på, att Camus skiljer sig från den traditionen genom att vara tämligen jordnära och inte använda jättemånga avancerade filosofiska begrepp.

Jenny Maria

18. January 2009 at 13:28

Wril, din kommentar gör mig glad och ger mig anledning att återkomma till Thörnvall och frågan om Camus eventuella intellektualitet. Du har en poäng, min kritik av de påståenden Thörnvall gör angående Camus kan verka småaktig. Rimligen borde den som så önskar få kategorisera Camus som icke-intellektuell utan att jag lägger mig i.

Jag ville visa på den frustration jag upplevde i samband med läsandet av Thörnvalls filosofiska essäer. Huruvida Camus ska ses som intellektuell är i någon bemärkelse en bagatell men Thörnvall gör ofta påståenden som han inte fördjupar eller backar upp och det är min uppfattning att han rör sig alltför hastigt genom terrängen. Säkert har han stora kunskaper och kanske finns självklara strukturer i det egna sinnet. Men JAG är nyfiken på hur han bygger sina antaganden.

Camus, en av mina favoritförfattare, definierar jag som en typisk fransk intellektuell, så typisk som en enskild individ nu blir. Jag ser honom som en av spelarna i det franska laget i den kontinentala filosofins serie. Säkert håller inte alla med, bara begreppet ”kontinentalfilosofi” ogillas av många.

Det finns ju ett rykte om franska intellektuella (som troligen stämmer) att de använder mer hyperavancerad jargong och tung namedropping och ohämmat refererande till allsköns svåra teorier än intellektuella i resten av världen.

Så skriver du, jag känner igen den uppfattningen men vet inte om det stämmer. Kan det inte vara en fördom? Mina egna erfarenheter av franskt intellektuellt liv är begränsade. Finns inte det skicket – försök att göra något svårare för att man själv ska verka smartare – överallt?

Jag undrar om det är utifrån det perspektivet Thörnvall kallar Camus icke-intellektuell?

En intellektuell är någon som med förståndet granskar sig själv är ett känt Camus citat, är inte det rätt bra?

De andra två skribenterna som jag länkat till har inte de problemen jag har med läsningen av Thörnvalls filosofiska essäer.

Min behållning av Existensmysteriet återfinns i undertextens berättelse och bokens melankoliska drag.

COMMENT ON THIS POST




    Archive